I skuggan av Almedalen kommer idag nya alarmerande siffror om ökning av antalet barn i Sverige som vräks. Bara för det första halvåret i år var det 350 barn som berördes av vräkningar. Regeringen har satt upp ett mål om Noll, vilket är bra, men uppenbart räcker inte de medel som finns för att nå målet. Eller snarare utvecklingen går i motsatt rikting.
Något av det första jag gjorde som nytillträdd bostadspolitiskt ansvarig var att i Aftonbladet pressentera en skiss för att säkra barns rätt i vräkningsprocesser.
- Det skall vara ett krav att fastighetsägaren/hyresvärden anmäler samtliga vräkningar till socialtjänsten i kommunen innan vräkningen verkställs. Om det finns barn i hemmen är anmälan extra viktig.
- Socialtjänsten ska då ha mottagit anmälan, aktiverat ärendet och getts rimlig tid för agerande.
- Om inte denna anmälan bifogas ska kronofogden bortse från att verkställa vräkningen.
(Läs hela artikeln här)
Jag vet att det provocerar vissa, men jag blir galet arg när vuxenvärlden stillasittande ser på hur barns rättigheter kränks och hur barns uppväxtvillkor försämras. Men den vreden blir är mitt bränsle i politiken. Det räcker inte med fina mål mot vräkningar. Det behövs lite mer jävlar anamma och en handlingsplan.
