Quo vadi(s)? Framåt! - Fastighetsägarnas näringspolitiska chef gästbloggar.

Socialdemokratiska företrädare anklagar återkommande regeringen för passivitet och bristande ambitioner inom bostadspolitiken. Kritiken saknar sällan poänger. Det finns hos flera alliansföreträdare en tendens att överskatta de praktiska effekterna av genomförda förändringar och framlagda förslag.

Situationen borde egentligen vara tacksam för en socialdemokrati i opposition, men jag är inte säker på att man hittills tagit tillvara möjligheterna. Kanske har regeringen upplevt sin bostadspolitik framgångsrik i det hänseendet. (S) har inte utvecklat sin egen politik eftersom de upplevt att motståndarna står utan idéer.

Så behöver det naturligtvis inte vara och efter Stefan Löfvens tillträde har det känts som att (S) återfått det självförtroende som behövs för att inte bara kunna formulera nya idéer, utan även foga samman dessa till en sammanhållen och trovärdig politik. Kanske finns där också en nyfikenhet på politiskt reformarbete som jag idag saknar hos regeringspartierna.

Jag medger att jag kan vara optimistisk i överkant, men när jag läser om en ambition att vända på varje sten tänker jag inte på en ompaketering av den (S)-märkta bostadspolitiken sådan den sett ut under lång tid. Kanske ser jag inte att byggsubventioner överges (fullt så optimistisk är jag inte) men jag ser dem inte som ensamt huvudnummer längre. Jag ser en socialdemokrati som vågar säga "Nej, det var inte bättre förr. Sverige kan bättre än så här!".

Med en osentimental inställning till vad som gjorts historiskt söks svar på vad som behövs för att skapa fler bostäder, där efterfrågan finns och till villkor som speglar individuella önskemål.

Från en pragmatisk utgångspunkt växer insikten om att hyresmarknaden egentligen inte fungerat särskilt bra på flera decennier. Med det försvinner det sista tankeförbudet och som första parti vägrar (S) köpa den svartvita bilden av ett val mellan marknadshyror med ett bristfälligt konsumentskydd och ett oinskränkt försvar av dagens bruksvärdessystem, att det inte finns något däremellan. Företrädare för endera ytterligheten avvisas med samma övertygelse. Om politik, företag och enskilda tillsammans ska kunna skapa en modern och väl fungerande bostadsmarknad, präglad av mångfald, trygghet och utrymme för alla har intresseorganisationer, kollektiva systemlösningar eller ideologiska käpphästar vare sig företräde eller vetorätt.

Fältet är fullt av stenar att vända på. Några ligger ytligt, andra djupt medan ytterligare några kräver att man vänligt ber den som sitter på stenen att akta sig. Ut och vänd på dem!

Martin Lindvall
är Näringspolitisk chef på Fastighetsägarna