Det är ett ganska uppskruvat mediatempo i diskussionen om socialdemokratins framtid. Utan att överdriva kan jag säga att frågorna jag får är lätt enahanda. Att journalister ställer frågor har jag inte synpunkter på. Det är deras jobb. Men mina svar blir också med nödvändighet enahanda.
Jag vill inte spekulera om vem som kan vara lämplig som framtida partiordförande. Inga kommentarer. Det är inte för att jag är en tråk-sosse eller för att jag vill försvåra journalisternas arbete. Det enkla skälet är att jag har respekt för partiets process. Och ärligt, den har ju inte börjat än. Igår öppnades för nomineringar till den valberedning som väljs på förtroenderåd fjärde december. Efter det börjar deras arbeta att föra samtal med partiet kring hur ett framtida ledarskap skulle kunna se ut.
Jag har stor respekt för den processen, vilket innebär att jag inte tänker kommentera det arbetet eller ge mig in i några spekulationer om namn eller andra saker under processens gång. Vi är ett folkrörelseparti och då är det viktigt i sig att ha en demokratisk och öppen process där medlemmarna känner sig trygga, och det måste få ta tid. Om vi i partiet ger oss själva lite tid och andrum så är jag säker på att vi kan skapa en process som vi kan vara stolta över, och att vi tillsammans kan gå stärkta från vår mellankongress.
PS
Om nån journalist läster det här: Jag pratar gärna politik. Jag har en hel hoper med synpunkter på hur den borgerliga regeringen driver Sverige i helt fel riktning mot ökade klyftor, missade möjligheter och sämre framtidsutsikter.
