De flesta av oss kommer att bli gamla och många av oss kommer behöva hjälp och stöd med vardagssysslor. Precis som i all annan välfärd så finns det två sätt att lösa detta: Solidariskt – av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov, eller Enskilt – var och en sköter sig själv. Solidaritet är dessutom effektivt, medans enskilda lösningar driver ökad ojämlikhet.
Igår kom SCB med nya siffror om vilka som nyttjar skatteavdraget vid köp av hushållsnära tjänster. Det nya i siffrorna var en ökning hos gruppen ensamstående kvinnor över 85 år. Kvinnor som av olika skäl upplever att de inte får sina behov av stöd och hjälp i vardagen täckta av hemtjänsten.
Hemtjänsten har stora brister. Idag måste man vara riktigt illa där an för att kunna få del av hemtjänst. Varje enskild timma ska bistånds-bedömas. Hemtjänsttaxan är på många håll i landet mycket hög. Möjligheten att påverka innehållet i servicen är nära nog obefintlig. Valfriheten är begränsad till att välja vilket företag som säljer tjänsten, men inte vem som kommer och utför den.
Genom att rusta ner en solidarisk välfärd tvingas enskilda lösningar fram. SCB:s siffror är en alvarlig signal, både en signal om hur illa det står till i stödet till våra älder. Men också om hur samhället i det dolda vrids bort från solidaritet.
