Det finns en tydlig skillnad mellan socialdemokratin och borgerligheten i synen på människans rätt till bostad. Vi tycker att bostaden är en social rättighet, precis som det står i grundlagens målstadga. Det förpliktigar oss som folkrörelse att aktivt arbeta för att också uppfylla det målet.
Det är idag unga människor som studerar eller arbetar deltid som har det allra tuffast på bostadsmarknaden. SSU tror inte på de papperstigrarna som våra borgerliga ungdomsförbund förespråkar. Det räcker inte långt att enbart göra det lättare för människor som är välbärgade och har utrymme att hyra ut i andra hand. Det blir inte heller bättre av att försämra byggnormen för att unga och fattiga ska få trängas på mindre yta. Vi vill skapa ett gott boende för alla.
Det är dyrt att bygga och idag har vi i princip ett oligopol på byggmarknaden. I det läget kan vi inte backa in i framtiden och låta individen själv ansvara för sitt boende, det är en angelägenhet för hela samhället. Vi måste stärka Hyresgästföreningens och allmännyttans positioner för att förbättra medborgarnas situation på bostadsmarknaden. SSU vill att allmännyttan ska vara normgivande för hyressättningen och på det sättet sätta taket för hur höga hyrorna ska vara. Vi vill även införa statliga investeringsstöd för att framför allt bygga hyresrätter med bra kvalitet och låga hyror. Vi borde också se över möjligheterna att använda våra AP-fonder för att investera oss ur boendekrisen. Då kan vi förena unga människors behov med äldres.
Vi ser idag vad de borgerliga har att erbjuda de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Utförsäljningar, dåliga boenden och höga hyror. Vi är tillbaka till en boendesituation som påminner om 1920-talets Sverige. SSU och Socialdemokraterna vill se bostaden som en rättighet och inte en handelsvara. Där skiljer vi oss ifrån den asociala ingenjörskonst som idag råder.
Riad Aliefendic
SSU:s bostadspolitiska talesperson