Idag har regeringen vart hos förhör hos FN:s barnrättskommitté för att svara på frågor om hur barn som vistas illegalt i Sverige får sina rättigheter tillgodosedda. Det är sorgligt att regeringen fortsätter att hänvisa till en utredning som de utlovade för mer än ett år sedan, men ännu inte tillsatt. Det är fegt. Vi behöver få utredningen till stånd så att vi kan föra de viktiga samtalen om hur vi ska bättre kunna värna alla barns rättigheter.
Det finns de som försöker göra frågan om papperslösas rättigheter till en enkel fråga. Det är den inte. Det handlar om politik i skärningspunkten mellan spontan självklar humanism och möjligheten att upprätthålla en human, rättssäker och reglerad invandring. För att kunna upprätthålla en invandring där den som har rätt till skydd också får det så måste den som får avslag på sin ansökan lämna landet. Samtidigt lever vi i en värld med djupa klyftor och konflikter som gör att många människor är bredda att göra nästan vad som helst för att få möjlighet att komma till vår del av världen för att arbeta, leva och bygga ett bättre liv – lagligt eller olagligt. Även utan medborgerliga rättigheter har vi alla mänskliga rättigheter.
Papperslösa barn är särskilt utsatta, dessutom har de inga möjligheter att själva påverka sin situation. Jag vill inte att barn ska användas som hävstång för att komma åt vuxna som vistas illegalt i Sverige. Barn har egna och tydliga rättigheter som uttrycks i FN:s Barnkonvention.
