Igår berättade moderaterna att de ska ha hälften kvinnor på sina listor inför nästa val. Det är väl iofs bra att även moderaterna fattar att det krävs medveten handling för att bryta strukturell underordning. Men ärligt talat känns det som ett av de mest ihåliga utspel som de moderata partistrategerna lyckats prestera.
Samma parti har under mer än två år försämrat vanliga kvinnors villkor. Dyrare och sämre A-kassa, vilket pressat ut kvinnor med sämst villkor på arbetsmarknaden ut i otrygghet. Ett vårdnadsbidrag som drar resurser från förskolan och till ett hemmafrusystem. Ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster som bara är ett sätt att subventionera rika med våra gemensamma pengar. Nya sjukskrivningsregler som hårdast drabbar kvinnor med psykiska besvär och diffus verk, och som slutar med att de kastas ut ur välfärdsförsäkringen. Minskade resurser till kommuner och landsting vilket nu leder till att välfärdsarbetande kvinnor mister jobbet. Minskat arbetsgivarens skyldighet att upprätta jämställdhetsplaner. Listan kan göras lång och bilden är tydlig: De allra flesta kvinnor har förlorat på den moderatledda regeringens politik.
Man kan fira 8 mars på olika sätt och jag vill lyckönska moderatkvinnorna med att ha kommit en bit längre i att slå sig in i ett av landets mest gubbiga partier, men för alla oss andra är det ärligt talat inte så spännande.
Själv firar jag 8 mars på Långholmens Folkhögskola. Du är också välkommen!
