Igår samlades regeringens fyra partiledare på ett bygge i Stockholm för att presentera den stora nyheten i årets vårbudgetproposition. Spännande tänkte jag. På ett bygge. Kanske äntligen orkar regeringen ta ansvar för Sverige. Kanske en satsning för klimatomställning och renovering av miljonprogrammets lägenheter eller en stimulans för att komma igång med nyproduktion av bostäder. Det skulle verkligen behövas efter år av passivitet från regeringen och stagnation på bostadsmarknaden.
Men icke. Det blev ett futtigt utspel med en nödlösning och en marginell justering.
En kvarts miljon unga vuxna är bostadslösa. Tre av fyra kommuner har brist på hyresrätter. Tillväxten i hela landet hämmas av bostadsbrist. Regeringens nödlösning på detta är att underlätta andrahandsuthyrningen. I pressmeddelandet skriver de att det ska frigöra 20 000 lägenheter. Igår när jag träffade bostadsministern säger han att han tror att det kan ge 10 000 lägenheter. Vice stadsministern säger att det är mycket osäkert hur många lägenheter som går att frigöra. Detta ska ställas mot att samtliga bedömare ser ett behov av ett tillskott på bostadsmarknaden med 35-40 000 bostäder per år, vilket är nära dubbelt så mycket som det byggs idag. Visst kan det vara värt att titta på förslaget, när vi väl får se det i text. Varje ny lägenhet är bättre än ingen. Men Nej. Att hyra in unga vuxna i varandras källare är inte lösningen på bostadsbristen. Det är inte så vi bygger Sverige starkt inför framtiden.
Efter flera år av konsekvent missgynnande av hyresrätten så är det idag ungefär 2 000 kronor dyrare att bo i hyresrätt varje månad jämfört med att bo i ett ägt boende. Då föreslår regeringen en marginell justering av fastighetsavgiften för flerbostadshus och några års förlängning av fastighetsavgiftsfrihetn för nyproduktion. Jo det är ett steg i rätt riktning, men ärligt talat. När näringsministern själv ska skryta med förslaget så säger hon att det skulle kunna innebära en hyressänkning med en (1) procent så är det nog inte mycket att skryta med i kostnadssänkning. Men skulle det ge mer lägenheter då? Hm. Jo, och som sagt, varje ny lägenhet är välkommen, men regeringen själv beskriver det som att på kort sikt ger det marginella ökningar av nya bostäder, men på längre sikt kan det bli 400 per år. 400 (!), och även detta ska ställas mot behovet av 35-40 000 nya bostäder per år.
Ärligt talat. Det duger inte. Sverige har inte råd att gå miste om den potentiella tillväxt som går förlorad för att vi har en stagnerad bostadsmarknad som hämmar rörligheten på arbetsmarknaden. En fungerande politik för jobb och tillväxt kräver politiskt ansvarstagande, också för att bygga bort bostadsbristen.
Om utspelet skriver också DN SvD Expr
