Sverige behöver bygga nytt, bygga om och inte minst, bygga hållbart!

Bygga nytt, bygga om och bygga hållbart. Så kan man sammanfatta min dag idag i Eskilstuna.

Jag har besökt ett byggprojekt som förtätar staden och rustar den för tillväxt. Jag har träffat modiga kommunpolitiker som vågar satsa på nyproduktion och renovering trots att det inte finns någon nationell bostadspolitik och någon att dela risken med. Dom skulle kunna göra så mycket mer om det fanns. Jag har träffat hyresgäster och fått ta del av deras berättelser om hur boendet skulle kunna utvecklas så mycket mer.

Dessutom han jag med ett besök på Mälardalens Högskola, och samtal med forskare kring Hållbar stadsutveckling. Ett forskningsprojekt i syfte att vetenskapligt belägga vad av alla de projekt i våra stora städers förorter som faktiskt fungerar i praktiken, vad som kan bidra till att bryta socioekonomiska strukturer och minska utanförskap.

En första delrapport kommer i december. Men idag kunde de för mig ge en hint. Av de projekt de studerat redovisade de idag Järvalyftet, Ronna, Gårdsten, Norrköping. Till stor del har insatserna vart de samma, men utfallet olika. Järvalyftet utmärker sig som misslyckat och kanske tom kontraproduktivt. Forskarna pekade på vikten av demokratiskt ansvar och politisk styrning som en förklaring till resultatet. Om man ska klara av att lyfta utsatta stadsdelar och bygga socialt hållbart krävs en genuin vilja och engagemang från beslutsfattare. (Och jag behöver inte säga att Stockholm är M-styrt, medans Södertälja, Göteborg och Norrköping är S-styrt...)

Vad jag talade om på 1:a Maj.

Igår talade jag på 1:a Maj i Örebro. Jag tänker inte trötta ut er med att länka hela mitt tal, men en liten hint om vad jag pratade om kan du få genom detta ordmoln jag gjort på talet.

Kunskap och arbete bygger Sverige.

Idag presenterade finansministerkandidaten Magdalena Andersson sin första skuggbudget. Som av en händelse heter del som årets 1 Maj-paroll  ;-)

Tror det skulle bli lite partiskt om jag gav mig på att beskriva innehållet. Nöjer mig med att säga att den är bra och överlämnar åt dig att själv läsa här. 

Svarar på den årliga frågan: Ja!

När 400 000 svenskar förvägras rätten till arbete… När kunskaperna i skolan sjunker... När en kvarts miljon unga är bostadslösa... När ett öppet rasistsikt parti tagit plats i Sveriges riksdag… När kvinnor systematiskt felavlönas... När 220 000 barn i Sverige växer upp i fattigdom... När stressen och pressen sliter ut människor på jobbet... När innovationskraft i Sverige går förlorad... När vår klimatpåverkan accelererar... När de ekonomiska orättvisorna i Sverige ökar... När pensionärer straffas med både sänkt pension och högre skatt... När unga kvinnor hotas till livet i hederns namn... När förskolegrupperna blir större...
…då behövs 1 Maj som en röd dag.

Min motståndare som politiker är inte moderaterna och jag demonstrerar idag inte mot moderaterna. Så viktiga är dom inte. Min motståndare är ojämlikhet och ofrihet.

Jag demonstrerar för att jag vill ha ett samhälle som river hinder för frihet och som ökar jämlikheten. Och det fiffiga är att detta görs bäst tillsammans. Med ökad jämlikhet kan fler göra fria val – Med färre hinder för frihet ökar också jämlikheten.

Allmännytta vs Egennytta

En viktig och rolig helg med (S) i Stockholm.

Den här helgen ägnar jag åt årsmöte med socialdemokraterna i Stockholm. Som ordförande i partidistriktet ägnade jag stora delar av första dagen åt att vara i talarstolen för att öppna, tacka partiordföranden som gästade oss, men framför allt delta i debatterna som föredragande för några av de 172 motioner som vi behandlar under helgen. Det är bra stämning, spännande politiska diskussioneer och bra beslut för att kunna göra Stockholm till en ännu bättre stad.

Och vill du se hur vi hade det på vår första dag så titta här.
På vår hemsida kan du följa besluten.

Bättre att ta ansvar än att skuldbelägga hushållen för bolåneökningn.

Igår debatterade vi hushållens skuldsättning i riksdagen. Jag blev oroad när det i debatten bitvis tenderade att handla om ett skuldbeläggande av belånade hushåll.

Det är ett feltänk. Den som lånar till ett boende är inte ogenomtänkt eller oaktsam, snarare tvärt om. Hon har gjort ett livsval, och fullt medveten om att boendekostnaden blir hög. Hon tar också höjd för justeringar i räntan, men hon har stora krav på att politiken inte ändrar spelreglerna. Med allt annat lika så är inte höga bolån i sig ett problem för det hushåll som gjort ett medvetet val. Men om något händer.

Om räntan sticker iväg, till följd av att tillväxten avmattas, som idag sker som en följd av utebliven jobbpolitik, då rycker det i mattan under hushållens förutsättningar att planera sin ekonomiska situation. Eller om olyckan skulle vara framme, om civilingenjören som bor med familjen i drömlägenheten i Liljeholmen blir påkörd när han cyklar till jobbet. En sjukskrivning skulle göra att han förlorar mer än 7 000 kronor i månaden. Där rycks mattan för familjens trygghet i boendet undan.

Hushållen ska kunna räkna med att kalkylen håller. För det krävs långsiktighet: en aktiv jobb- och tillväxtpolitik, en politik för fler och bättre bostäder och robusta omställningsförsäkringar som håller måttet om olyckan skulle vara framme.