Bygga nytt, bygga om och bygga hållbart. Så kan man sammanfatta min dag idag i Eskilstuna.Jag har besökt ett byggprojekt som förtätar staden och rustar den för tillväxt. Jag har träffat modiga kommunpolitiker som vågar satsa på nyproduktion och renovering trots att det inte finns någon nationell bostadspolitik och någon att dela risken med. Dom skulle kunna göra så mycket mer om det fanns. Jag har träffat hyresgäster och fått ta del av deras berättelser om hur boendet skulle kunna utvecklas så mycket mer.
Dessutom han jag med ett besök på Mälardalens Högskola, och samtal med forskare kring Hållbar stadsutveckling. Ett forskningsprojekt i syfte att vetenskapligt belägga vad av alla de projekt i våra stora städers förorter som faktiskt fungerar i praktiken, vad som kan bidra till att bryta socioekonomiska strukturer och minska utanförskap.
En första delrapport kommer i december. Men idag kunde de för mig ge en hint. Av de projekt de studerat redovisade de idag Järvalyftet, Ronna, Gårdsten, Norrköping. Till stor del har insatserna vart de samma, men utfallet olika. Järvalyftet utmärker sig som misslyckat och kanske tom kontraproduktivt. Forskarna pekade på vikten av demokratiskt ansvar och politisk styrning som en förklaring till resultatet. Om man ska klara av att lyfta utsatta stadsdelar och bygga socialt hållbart krävs en genuin vilja och engagemang från beslutsfattare. (Och jag behöver inte säga att Stockholm är M-styrt, medans Södertälja, Göteborg och Norrköping är S-styrt...)