torsdag 29 mars 2012

Hyresrätten - en förutsättning för långsiktigt hållbar tillväxt.

Lägenheter i Stockholmregionen säljs ut på löpande band. För första gången har en kommuns invånare i en folkomröstning fått säga sitt. Det blev ett tydligt nej till utförsäljning i Ekerö. Om detta och om vikten av allmännyttiga bostadsföretag för långsiktigt hållbar tillväxt i Sverige skriver jag idag på Brännpunkt.

måndag 26 mars 2012

Varje år stympas 3 000 000 flickor i världen.

Enligt WHO lever idag 110-140 miljoner kvinnor idag med stympade kön. Aftonbladet uppmärksammar idag det. Ett välkommet reportage i kvällstidningen så här efter melodifestivalen och mitt under blir-smal-till-sommaren.

För dig som inte bara vill förfasas över könsstympning utan vill veta mer om vilka mänskliga mekanismer som kan ligga bakom vill jag rekommendera att läsa Waris Diries självbiografiska bok "En blomma i Afrikas öken". Den är inte bara en ärlig och rak skildring av det hemska hon upplevde som femåring, utan också en fin människoskildring.

onsdag 21 mars 2012

Vad har Ekerö med vår globala konkurrenskraft att göra?

Lite kallt, men med gott humör. Vi samlades ett 15-tal personer igår kväll utanför Ekerö kommunhus för att knacka dörr i kampanjen Behåll Ekeröbostäder för ett nej i folkomröstningen om utförsäljning av Ekerös allmännyttiga bostadsbolag.

Varför var jag där undrar kanske nån? Jag bor inte i Ekeröbostäder, eller ens i Ekerö. Nej. Det är inte av filantropiska skäl jag stödjer kampanjen. Jobb och tillväxt är förutsättningen för all vår välfärd, både den gemensamma och vår privata. Allt oftare får vi rapporter om att Stockholm, som ska vara Sveriges tillväxtmotor, tappar i konkurrens och i tillväxtmöjligheter på grund av brist på bostäder och framför allt tillgängliga hyresrätter. Senast idag i SvD.

Att sälja ut Ekeröbostäder kan ses som en liten, om än kommunalekonomiskt dålig, affär. Men det påverkar övriga regionens möjligheter till tillväxt och i och med det också Sveriges globala konkurrenskraft. Sverige har inte råd att driva en bakåtsträvande bostadspolitik, inte i riket och inte i Ekerö.


onsdag 14 mars 2012

"jagvillhabostad" Gästbloggar om 248 000 unga.

Bostadsbristen, i synnerhet bland oss unga, är ett hot mot storstädernas och Sveriges tillväxt. Situationen är på många håll akut. Somliga tvingas tacka nej till utbildningar på grund av bostadsbristen. Andra tvingas ut på en otrygg andrahandsmarknad där de pendlar mellan kompisarnas soffor och svarta kontrakt med oskäliga hyror, eller som SVT Västnytt nyligen rapporterat så blir unga kvinnor utsatta för sexuella trakasserier när de söker bostad. Enligt Hyresgästföreningen vill dessutom åtta av tio föräldrar att deras hemmavarande barn ska flytta hemifrån.

Att 248 000 unga saknar och efterfrågar en egen bostad är en ohållbar situation för både samhället och enskilda individer.

För att få bukt med problemet så måste byggtakten öka och del av produktionen riktas till unga. Att se unga som en målgrupp på bostadsmarknaden skapar inte bara fler bostäder för unga, det gör även bostadsbyggandet i sin helhet mindre konjunkturkänsligt. Unga utan bostad kommer nämligen att efterfråga en bostad, oavsett konjunktur.

För att få igång en produktion av bostäder som matchar ungas efterfrågan krävs produktutveckling. Tyvärr är byggbranschen inte känd för sin förmåga att bidra med nytänkande. Därför vill vi se ett Bo bra på yngre dar-program som, i likhet med Bo bra på äldre dar, stimulerar nytänkande i syfte att åstadkomma fler bostäder som matchar ungas efterfrågan. Eftersom hyresrätten är en attraktiv boendeform för unga så är det även viktigt att de ekonomiska villkoren för hyresrätten likställs med övriga upplåtelseformers.

Det här är några av de idéer vi har för att lösa bostadsbristen bland unga, men det finns mycket mer att göra och åtgärda.

Med anledning av hur situationen för unga bostadssökande ser ut och hur lite som faktiskt görs från regeringens håll är fältet fritt för oppositionen. Till och med EU-kommissionen har kritiserat Sverige och Anders Borg (M) för låga investeringar i byggsektorn, och en undersökning från Fastighetsägarna visar att förtroendet för bostadspolitiken sjunker.

Därför är det hög tid att kraftsamla, lyssna in de behov och idéer som finns och slutligen agera.

Danielle Zachrisson
är bostadspolitisk samordnare
jagvillhabostad.nu

En försvagad arbetslinje ger inte bättre bostäder.

Har precis vart i Nyhetsmorgon och pratat med bostadsministern om chockhöjda hyror efter renoveringar (se förra inlägg). Måste säga att det var lite av en chock för mig också. Väl medveten om att vi har en passiv regeringen och en bostadsminister som är nöjd med att övervältra allt ansvar på marknaden. Men idag slog han nog rekord igen. Till dom som får chockhöjda hyror är bostadsministerns enda svar höjt bostadsbidrag. Om den moderatledda regeringen tror att Sverige kan byggas starkt genom höjda bostadsbidrag så har dom inte förstått mycket av vad en aktiv arbetslinje är.

Bostadsbidraget skapar inlåsningseffekter som gör att den som blir erbjuden att gå upp i arbetstid förlorar delar av sin inkomst. Att ytterligare höja bostadsbidraget för att man inte har förmåga eller ambitioner för bostadspolitiken är inte bara fegt det är bakåtsträvande. Sverige behöver fler jobb inte färre. Att investera renovering och klimatomställning av bostäder är betydligt bättre om man, som jag, vill bygga Sverige starkt inför framtiden.

tisdag 13 mars 2012

Chockhöjda hyror efter renovering.

Hälften av alla bostäder i Sverige är byggda 1950-1975. Behovet av upprustning och klimatomställning av hyresrättsbeståndet från denna tid är akut. Att ha bra lägenheter med hög och grön kvalité är ett intresse för oss alla och därför är det angeläget att renoveringar kommer igång.

Samtidigt finns ett dilemma. Om man vill få tillstånd omfattande renoveringar och samtidigt ta chansen att genomföra viktiga klimatanpassningar så blir det kostsamt. Om vi såg bostadsmarknaden som vilken annan marknad som helst och bostaden som vilken vara som helst vore det enkelt. Då är det bara att höja priset – hyran.

Nu visar Hyresgäsföreningen att detta får orimliga konsekvenser. Chockhöjda hyror och hyresgäster som tvingas flytta. HGF:s rapport visar att 70 procent av de tillfrågade fick höjd hyra i samband med ombyggnaden, men en tredjedel av dom visste inte hur stor hyreshöjningen skulle bli. Läs hela rapporten här. Se också gärna på Nyhetsmorgon klockan 7.15 imorgon bitti då jag och bostadsministern ska prata om detta.

torsdag 8 mars 2012

Man säger inte Grattis till kvinnor på 8 mars.

Lika lite som man säger Grattis till HIV-positiva på World Aids Day. Man kan däremot gott säga Kämpa vidare. Och om man orkar och vill så är ett Jag deltar gärna i kampen varmt välkommet. För nog finns det saker att kämpa för. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige är 14,3 procent. Den har inte gått ner mer än 0,5% på 30 år.

Detta uppmärksammar flera fackliga organisationer idag genom att påpeka att kvinnor efter kl 15:51 jobbar gratis, varje dag. En av de som deltog i 15:51-kampanjen, Kommunals ordförande Annelie Nordström, jag och många många fler feminister avslutade dagen idag med att demonstrera under parollen Vi vägrar ta smällen - tillsammans tar vi kampen.

måndag 5 mars 2012

Quo vadi(s)? Framåt! - Fastighetsägarnas näringspolitiska chef gästbloggar.

Socialdemokratiska företrädare anklagar återkommande regeringen för passivitet och bristande ambitioner inom bostadspolitiken. Kritiken saknar sällan poänger. Det finns hos flera alliansföreträdare en tendens att överskatta de praktiska effekterna av genomförda förändringar och framlagda förslag.

Situationen borde egentligen vara tacksam för en socialdemokrati i opposition, men jag är inte säker på att man hittills tagit tillvara möjligheterna. Kanske har regeringen upplevt sin bostadspolitik framgångsrik i det hänseendet. (S) har inte utvecklat sin egen politik eftersom de upplevt att motståndarna står utan idéer.

Så behöver det naturligtvis inte vara och efter Stefan Löfvens tillträde har det känts som att (S) återfått det självförtroende som behövs för att inte bara kunna formulera nya idéer, utan även foga samman dessa till en sammanhållen och trovärdig politik. Kanske finns där också en nyfikenhet på politiskt reformarbete som jag idag saknar hos regeringspartierna.

Jag medger att jag kan vara optimistisk i överkant, men när jag läser om en ambition att vända på varje sten tänker jag inte på en ompaketering av den (S)-märkta bostadspolitiken sådan den sett ut under lång tid. Kanske ser jag inte att byggsubventioner överges (fullt så optimistisk är jag inte) men jag ser dem inte som ensamt huvudnummer längre. Jag ser en socialdemokrati som vågar säga "Nej, det var inte bättre förr. Sverige kan bättre än så här!".

Med en osentimental inställning till vad som gjorts historiskt söks svar på vad som behövs för att skapa fler bostäder, där efterfrågan finns och till villkor som speglar individuella önskemål.

Från en pragmatisk utgångspunkt växer insikten om att hyresmarknaden egentligen inte fungerat särskilt bra på flera decennier. Med det försvinner det sista tankeförbudet och som första parti vägrar (S) köpa den svartvita bilden av ett val mellan marknadshyror med ett bristfälligt konsumentskydd och ett oinskränkt försvar av dagens bruksvärdessystem, att det inte finns något däremellan. Företrädare för endera ytterligheten avvisas med samma övertygelse. Om politik, företag och enskilda tillsammans ska kunna skapa en modern och väl fungerande bostadsmarknad, präglad av mångfald, trygghet och utrymme för alla har intresseorganisationer, kollektiva systemlösningar eller ideologiska käpphästar vare sig företräde eller vetorätt.

Fältet är fullt av stenar att vända på. Några ligger ytligt, andra djupt medan ytterligare några kräver att man vänligt ber den som sitter på stenen att akta sig. Ut och vänd på dem!

Martin Lindvall
är Näringspolitisk chef på Fastighetsägarna

torsdag 1 mars 2012

S-studenters ordförande gästbloggar om bostäder, tillväxt och vägval för framtiden.

Ibland kan man fråga sig om bostadsminister Stefan Attefall överhuvudtaget har någon verklighetsförankring kvar. I början av februari skrev han nämligen under en debattartikel där han bedyrar att regeringen har en heltäckande bostadspolitik. Detta trots att SCB under samma dag avslöjade att bostadsbyggandet har minskat med 14 % från 2010 till 2011 och att vi därmed har det lägsta bostadsbyggandet på 16 år, långt mycket lägre än våra nordiska grannar. Att andelen unga med eget boende dessutom sjunkit från 62 % till 52 % sedan 1997 till idag visar med all tydlighet att den borgerliga bostadspolitiken är långt ifrån lyckad. I absoluta tal innebär detta enligt hyresgästföreningen 248 000 unga vuxna som skulle vilja ha en egen bostad men som inte ges den möjligheten.

Och hur ser det ut för studenterna? 151 studentbostäder slutfördes i hela landet under 2011. Detta räcker inte ens till att täcka de bostadslösa studenter som finns på min facebook. I storstäderna är bostadssituationen nästan anarkisk och svarta hyreskontrakt, decennie-långa andrahandsuthyrningar och ett evigt flyttande ända upp i 30-årsåldern är vardagsmat för de av oss som drar till storstäderna.

Att en hel generation är lurade på rätten att starta sitt liv med en möjlighet till ett tryggt boende kommer givetvis att ha effekter. Både studenten som inte kan prestera sitt yttersta p.ga stressen i att sakna bostad och den arbetslöse som inte vågar flytta dit jobben finns men bostäderna saknas kommer innebära enorma kostnader för samhället.

Som vanligt har den borgerliga regeringen inte förstått att tillväxt inte är något som stimuleras genom avdrag, sänkta skattetryck eller hårdare piskrapp på den som redan kämpar sitt yttersta. Tillväxt skapas genom att förstå att bara den som ges möjligheter kommer att anstränga sig. Utan en politisk vilja för att lyfta bostadspolitiken kommer konsekvenserna bli en generation vars tillit och vilja att bidraga till samhället dras i botten.

Magnus Nilsson
är ordförande i S-Studenter

och bloggar oftast på "Det räcker inte".

Problemen med bluffakturor lyfts in i riksdagen.

Om en timma inleder jag en hearing i riksdagen kring Bluffakturor. Ett stort och växande problem som drabbar tusentals av landets små företag. Jag hoppas på att regeringen i och med hearingen slutar peka polisens interna organisation som enda lösning utan också tar sitt politiska ansvar, ser över och föreslår lagändringar.

Idag är behandlas hon som har en stol hos frissan med F-skattesedel på samma sätt som Volvo i lagteknisk mening. Alla förstår att de har helt olika förutsättningar. Allt fler väljer att starta och driva egna företag och politikens uppgift måste vara att stödja dessa entreprenörer. Vi måste helt enkelt se över lagstiftningen i syfte att både minska förekomsten av bluffakturor, men också en lagstiftning som gör att företagarna känner sig trygga i att bestrida sådana här fakturor.

Om detta har jag skrivit mer i dagens DI. Läs gärna. Se gärna hearingen som sänds i TV2, svt-forum och på riksdagswebben.

Här kan du också se när jag tidigt som attan i morse diskuterade bluffakturor.