(S) kommer inte återinföra fastighetsskatten.

Idag skriver Villaägarna på DN-debatt om sin oro för att regeringen inte kommer att avskaffa fastighetstaxeringen och vad det kan komma att leda till. Jag förstår Villaägarnas besvikelse över att regeringen även på det här området av bostadspolitiken lovar runt och håller tunt. Även om jag anser att det finns skäl att ha kvar fastighetstaxeringssystemet som ett instrument för stabil värdering av fastigheter.

Jag vill i sammanhanget dock göra en sak tydlig. Det finns inget S-förslag på att återinföra fastighetsskatten och en framtida socialdemokratisk regering har heller ingen ambition att lägga fram något sådant förslag.

Kunskap och arbete bygger Sverige.

Idag presenterade finansministerkandidaten Magdalena Andersson sin första skuggbudget. Som av en händelse heter del som årets 1 Maj-paroll  ;-)

Tror det skulle bli lite partiskt om jag gav mig på att beskriva innehållet. Nöjer mig med att säga att den är bra och överlämnar åt dig att själv läsa här. 

Ett futtigt utspel.

Igår samlades regeringens fyra partiledare på ett bygge i Stockholm för att presentera den stora nyheten i årets vårbudgetproposition. Spännande tänkte jag. På ett bygge. Kanske äntligen orkar regeringen ta ansvar för Sverige. Kanske en satsning för klimatomställning och renovering av miljonprogrammets lägenheter eller en stimulans för att komma igång med nyproduktion av bostäder. Det skulle verkligen behövas efter år av passivitet från regeringen och stagnation på bostadsmarknaden.

Men icke. Det blev ett futtigt utspel med en nödlösning och en marginell justering.

En kvarts miljon unga vuxna är bostadslösa. Tre av fyra kommuner har brist på hyresrätter. Tillväxten i hela landet hämmas av bostadsbrist. Regeringens nödlösning på detta är att underlätta andrahandsuthyrningen. I pressmeddelandet skriver de att det ska frigöra 20 000 lägenheter. Igår när jag träffade bostadsministern säger han att han tror att det kan ge 10 000 lägenheter. Vice stadsministern säger att det är mycket osäkert hur många lägenheter som går att frigöra. Detta ska ställas mot att samtliga bedömare ser ett behov av ett tillskott på bostadsmarknaden med 35-40 000 bostäder per år, vilket är nära dubbelt så mycket som det byggs idag. Visst kan det vara värt att titta på förslaget, när vi väl får se det i text. Varje ny lägenhet är bättre än ingen. Men Nej. Att hyra in unga vuxna i varandras källare är inte lösningen på bostadsbristen. Det är inte så vi bygger Sverige starkt inför framtiden.

Efter flera år av konsekvent missgynnande av hyresrätten så är det idag ungefär 2 000 kronor dyrare att bo i hyresrätt varje månad jämfört med att bo i ett ägt boende. Då föreslår regeringen en marginell justering av fastighetsavgiften för flerbostadshus och några års förlängning av fastighetsavgiftsfrihetn för nyproduktion. Jo det är ett steg i rätt riktning, men ärligt talat. När näringsministern själv ska skryta med förslaget så säger hon att det skulle kunna innebära en hyressänkning med en (1) procent så är det nog inte mycket att skryta med i kostnadssänkning. Men skulle det ge mer lägenheter då? Hm. Jo, och som sagt, varje ny lägenhet är välkommen, men regeringen själv beskriver det som att på kort sikt ger det marginella ökningar av nya bostäder, men på längre sikt kan det bli 400 per år. 400 (!), och även detta ska ställas mot behovet av 35-40 000 nya bostäder per år.

Ärligt talat. Det duger inte. Sverige har inte råd att gå miste om den potentiella tillväxt som går förlorad för att vi har en stagnerad bostadsmarknad som hämmar rörligheten på arbetsmarknaden. En fungerande politik för jobb och tillväxt kräver politiskt ansvarstagande, också för att bygga bort bostadsbristen.

Om utspelet skriver också DN SvD Expr

Det saknas inte utmaningar i dagens Sverige.

Jag är en ganska blödig typ. Gråter så det skvalar när jag ser Mamma Mia för fjärde gången. Därför har jag lite svårt för högtider som alla hjärtans dag. Jag blir så sentimental. Istället för att frossa i chokladhjärtan tänker jag på hur det land jag älskar slarvas bort. Sverige är fortfarande ett av världens bästa länder att växa upp i, men det skulle kunna bli så mycket bättre för så många fler. För den som tror på alla människors lika värde saknas inte utmaningar i dagens Sverige.

Riskkapital i välfärden.

Idag har riksdagen, på begäran av socialdemokraterna, debatterat "Riskkapitalbolag i välfärden". Skatteutskottets vice ordförande Jennie Nilsson företrädde (S) med den äran. Se debatten här.

Snälla regeringen, Sluta slösa med skattepengarna.

Varje dag rinner pengar ut ur den Svenska välfärden. Det är oacceptabelt. Det måste bli ett stopp på slöseriet med skattebetalarnas pengar. De pengar vi avsatt för skola, vård och äldreomsorg bord också gå till skola, vård och äldreomsorg. Idag får vi ytterligare en rapport om hur skattepengar slösas bort i privata vårdbolag. SVT rapporterar att tre chefer i Carema fick över 120 miljoner kronor under förra året. Pengar som vi betalt i skatt. Det är inte okej, inte alls.

Att Carema dessutom vanvårdar äldre och ljuger om personaltätheten gör det inte bättre. Men det förklarar. När vinstutdelning till privata vårdbolags ägare och bonus till vårdkoncerners chefer är ett högre mål än att ge god vård och äldreomsorg så är det ett strukturfel. Och det måste rättas till.

svt DN AB AB

Sluta slösa med våra skattepengar.

Jag är beredd att pröjsa skatt, till och med lite mer än idag, men då vill jag inte att pengarna slösas bort. Idag rinner våra skattepengar ut ur välfärdens verksamheter. När verksamheten drivs av ett privat företag så är det helt lagligt att använda pengarna till vinstutdelning till företagets ägare. Pengar avsatta för välfärd ska gå till välfärd – självklart. När företagets vinst är överordnat att förbättra kvalitén så ger det dessutom ibland de mest horribla effekter som vi sett prov på de senaste veckorna.

Men inte nog med att våra skattepengar slösas bort till vinster hos de privata välfärdsföretagen, flera av dess ägare är riskkapitalbolag stationerade i skatteparadis. Som sagt: Jag betalar gärna skatt, men Carema betalar inte en enda krona i skatt för den vinst de får genom att driva verksamhet på våra skattepengar. Helt, helt galet, men helt lagligt.

DN SvD

På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi.

Efter ett långt och stundtals mödosamt arbete finns nu ett tydligt socialdemokratiskt alternativ till regeringens statsbudget. Idag presenterar vi vårt budgetalternativ: På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi.

Inte kan vi äta oss ur krisen?

Så kom det då till slut: Regeringen föreslår sänkt moms på krogen till en kostnad av 5 400 000 000 kronor.

Blir det några nya jobb då? Tidigare och internationella erfarenheter säger att den här typen av styrning av konsumtion snarare flyttar jobb från en icke subventionerad sektor. Marginella effekter. Det är också vad regeringen tror. Enligt deras egna beräkningar (som iofs både Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet anser vara över-skattningar) ska det bara ge 3 000 jobb. Det betyder att varje jobb kommer kosta 1 800 000 kronor.

1,8 milj för varje jobb. Det är jäkligt osäkra och dyra jobb.

Jag tror inte vi kan äta oss ur krisen. Sänkt krogmoms är inte vägen frammåt för Sverige. Det vore smartare att investera i det som bygger landet starkt på sikt: infrastruktur, utbildning, klimatomställning, forskning och bostäder.

Läs också expressens ledare, som har ett annat perspektiv.
Och DN som beskriver förslaget.

Var det inte jobbskatteavdragen som skulle fixa jobben och tillväxten?

Moderaterna berättade igår att de skjuter på utlovade skatte-sänkningar; femte steget i jobbskatteavdraget, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt samt höjt grundavdrag för pensionärer. Hela valrörelsen byggde moderaterna på en konflikt kring skatte-sänkningar och Fredrik Reinfeldt vidhöll så sent som den 29 juni att de ändå avsåg att lägga fram ytterligare ett jobbskatteavdrag.

Att Moderaterna nu skjuter på det handlar inte om utvecklingen i världsekonomin. De hade målat in sig i ett hörn. Under sommaren blev det alltmer uppenbart att de var isolerade i sina krav på stora skattesänkningar.

De "nya moderaternas" hela ekonomiska strategi och så kallade arbetslinje bygger på just jobbskatteavdraget. Nu står de helt utan ekonomisk politik. Var det inte jobbskatteavdraget som skulle fixa jobben och tillväxten?

Jag för min del tror inte att sänkta skatter är svaret på alla frågor. För att ta Sverige vidare krävs investeringar. Investeringar i forskning, infrastruktur och bostäder, och sociala investeringar.

RUT vs Solidaritet

De flesta av oss kommer att bli gamla och många av oss kommer behöva hjälp och stöd med vardagssysslor. Precis som i all annan välfärd så finns det två sätt att lösa detta: Solidariskt – av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov, eller Enskilt – var och en sköter sig själv. Solidaritet är dessutom effektivt, medans enskilda lösningar driver ökad ojämlikhet.

Igår kom SCB med nya siffror om vilka som nyttjar skatteavdraget vid köp av hushållsnära tjänster. Det nya i siffrorna var en ökning hos gruppen ensamstående kvinnor över 85 år. Kvinnor som av olika skäl upplever att de inte får sina behov av stöd och hjälp i vardagen täckta av hemtjänsten.

Hemtjänsten har stora brister. Idag måste man vara riktigt illa där an för att kunna få del av hemtjänst. Varje enskild timma ska bistånds-bedömas. Hemtjänsttaxan är på många håll i landet mycket hög. Möjligheten att påverka innehållet i servicen är nära nog obefintlig. Valfriheten är begränsad till att välja vilket företag som säljer tjänsten, men inte vem som kommer och utför den.

Genom att rusta ner en solidarisk välfärd tvingas enskilda lösningar fram. SCB:s siffror är en alvarlig signal, både en signal om hur illa det står till i stödet till våra älder. Men också om hur samhället i det dolda vrids bort från solidaritet.

Är skatter skadligt?

Igår var jag på på seminarium på ABF-Huset. Det var hundra år sedan och riktigt roligt. I två timmar så fick vi en genomgång av Arbetar-rörelsens tankesmedjas nya rapport "Är skatter skadliga?" Bra inlägg i debatten. Läs den här.

Ett nytt skatteparadis. Vad gör finansministern?

Med anledning av Aktuellts avslöjanden om att USA börjat agera som "skatteparadis" för Svenskar, trots att vi har informations-utbytesavtal (se här) har jag ett och annat att fråga finans-ministern. Därför skickar jag idag följande brev till honom.

Till Finansminister

Anders Borg (M)

Skatteuppgifter från USA

Enligt Skatteverkets skattefelskarta utarbetad i februari 2008 utifrån data från 2007 beräknades skattefelet (underskottet i skatteinbetalningar) med internationell anknytning till 46 miljarder. Av dessa var 10 miljarder knutna till privatpersoner, övrigt låg främst på företag av olika storlek. En förutsättning för att komma åt problemet med privatpersoners skatteflykt med hjälp av utlandet är informationsutbytesavtal.
Mellan 2001 och 2004 kom enligt uppgift 60 000 kontrolluppgifter som avsåg inkomster på 48 miljarder kronor från USA till Sverige. SVT Aktuellt har dock nu visat att USA sedan 2005 inte skickat en enda uppgift samtidigt som Sverige fortsatt att skicka kontrolluppgifter till USA. Aktuellt har tagit del av en intern analys från Skatteverket från i juli i fjol. I den framgår att USA sedan länge slutat skicka kontrolluppgifter. Något som inte lett till någon reaktion från Skatteverkets sida.
Eftersom våra ämbetsverk är fristående kan varken Riksdag eller regering gripa in rörande hur Skatteverket internt hanterat detta. Rimligen bör dock verksledningen utkräva ansvar av den eller de som försummat att bevaka och reagera på detta. Statsrådet måste dock på andra sätt ta initiativ som gör finansdepartementets arbete med informationsutbytesavtal meningsfullt samt kvalitetssäkra att syftet med avtalen, att få in skatt från berört land, fullföljs. Ifråga om det akuta ärendet USA måste statsrådet, om åtgärder utöver avtalet behövs, bistå Skatteverket i att få in uppgifter.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta med anledning av att skatteuppgifter från USA ej lämnats?

Veronica Palm (S)

Det behövs en bred skatteutredning.

I dagens DI-debatt skriver jag om behovet av en bred skatte-utredning. Läs den gärna.

Rubriken ger bilden av att jag mest vill Ompröva förmögenhets-skatten (och i dag tolkas ompröva lätt som avfärda). Jag har sagt det tidigare. Jag tycker det finns goda grunder till att kapital som inte arbetar, återinvesteras, aggerar riskvilligt eller driver tillväxt beskattas. Det förslag som vi rödgröna gick fram med i valrörelsen var ett försök till detta, men det hade brister. Därför vill jag att också förmögenhetsskatten vara med i en bred skatteutredning.

Intresset ljuger aldrig.

Carl B Hamilton (FP) vill sänka skatten. Ingen nyhet. Men på dagens DN-debatt är han snillrik och hänvisar till reella problem – risken för bostadsprisbubbla och behovet av riskvilligt kapital. Jag ser båda problemen, men är inte lika övertygad om lösningen.

Att sänka kapitalinkomstskatten skulle inte per automatik leda till investeringar och gynna tillväxt och företagande, vilket Hamilton också erkänner då han mer talar om fördelen med sänkt skatt för den som äger aktier. Han vill inte att aktieägade ska diskrimineras (sic!).

När han pekar på att logiken kräver sänkt ränteavdrag vilket skulle kyla av bostadsmarknaden så kan jag i och för sig hålla med. Men om man verkligen vill få ordning på bostadsmarknaden så vore det mer smakfullt att lämna byggstoppspolitiken och istället föra en politik som gynnar nybyggnation, men det verkar Hamilton inte ha något intresse av...

Uppdaterat:
DI har räknat ut vilka som skulle tjäna mest på förslaget. Inte förvånande resultat ses här.

Oproportionerlig debatt om förmögenhetsskatt.

Jag är inte nöjd. Jag har högre ambitioner för välfärd och jämlikhet. För att höga ambitioner ska kunna förverkligas krävs också att man kan redovisa baksidan – hur det ska finansieras. I valrörelsen mötte jag många som ifrågasatte vår trovärdighet på just frågan om finansiering.

För att det ska vara möjligt att finansiera välfärdsambitioner med ett högt skatteuttag krävs en bred tilltro till skattesystemet som sådant. Man måste helt enkelt känna sig trygg med att andra inte fuskar för att själv vara beredd att betala. Helt logiskt. Idag är skattesystemet ett lapptäcke av olika avdrag, undantag och ned-sättningar. Det behövs en helhetsöversyn av skattesystemet.

Jag vill ha ett samhälle där vi bidrar efter förmåga och får del efter behov. Och jag vill ha ett skattesystem som är tillväxtdrivande, förutsägbart och rättvist. För att nå dit krävs som sagt en översyn av helheten då delarna samspelar. Det handlar om momssatserna, om avdragsrätterna, om hela företagsbeskattningen, om inkomst-skatterna, om beskattning av fastigheter, om miljö- och energi-skatter och om huruvida det går att finna en väg att beskatta förmögenhet.

Det sistnämnd, beskattning av förmögenheter, väcker en opro-portionerlig debatt så fort det nämns. Jag står fast vid det jag hela tiden sagt. Jag tycker det är rimligt att en framtida skatteutredning också tittar på möjligheten att inte bara beskatta arbete och konsumtion och hur de som har stora förmögenheter ska få vara med och bidra mer. Självklart ska även en eventuell skatt på förmögenhet utformas enligt principerna tillväxtdrivande, förutsägbarhet och rättvisa.

Kulla Gulla, vem är hon idag?

Socialstyrelsen visar idag att gruppen bidragsberoende barn har ökat med 10 000 barn på fyra år (samtidigt som skatterna sänkts med närmare hundra miljarder). Mer än 54 000 barn lever idag i familjer som är långvarigt beroende av socialbidrag. Klass-samhället ser inte ut som på Kulla Gullas tid. Men vilka är dom idag då, dom fattiga barnen?

Det är hon som får ont i magen när fröken säger att man ska ta med sig matsäck och 30 kronor till inträde på utflykten. Det är han som säger att han inte tycker det är kul att cykla och inte vill ha nån cykel. Det är hon som kisar mot tavlan och har svårt att hänga med på lektionerna för att mamma och pappa inte har råd med glasögon. Det är hon som vet att mamma handlar ny frukost den 20:e, när barnbidraget kommer. Det är barn som varje dag känner effekten av en politik som sliter isär Sverige.

Vart och ett av dessa barn har en egen berättelse, men delar att de outtalat vet vart gränsen går, att de skyddar, slätar över och lever det som borde vara vårt ansvar - vuxenvärldens ansvar att se till att inte ett enda barn i det här landet ska behöva leva i fattigdom.

Läge att påminna om...

Dubbelsnuskig skatteplanering

Igår berättade TV4 att vårdföretaget Capio som bland annat driver St Görans Sjukhus har fått ett skatteplaneringsförsök på nära 400 miljoner kronor underkänt av Skatteverket. Se inslaget här.

Det svenska skattefusket kostar mer än 130 miljarder kronor varje år. Det blir dubbelt snuskigt när det är vårdbolag, som ju finansieras av skattemedel, som umedvetet undanhåller skatt.

De gemensamma resurser vi avsätter för vård ska det gå till vård. Inte till stora vinstuttag i vårdkoncerner och heller inte fifflas bort på annat sätt.

Brott ska beivras och fusk stävjas.

Enligt skatteverkets utredning från 2007 så går vi miste om 133 000 000 000 kronor varje år på grund av skattefusk. Det handlar både om misstag och medveten brottslig handling, men enligt skatte-verket står fusket för den största delen.

Skattefusk drabbar välfärden och de skattebetalare som gör rätt för sig. Dessutom snedvrider det konkurrensen för företagare.

För att ha möjlighet att värna och utveckla välfärden, för att upp-rätthålla tilltron till skattesystemet och för att skapa rättvisa villkor för företagare måste skattefusket stävjas. Men också för att bryta en brottslig bana för en samhällsmedborgare på glid.

I riksdagen ligger nu en rödgrön motion med tio konkreta punkter för att bekämpa skattefusk.
1. Skatteparadis och skatteflykt.
2. Bekämpa penningtvätt.
3. Fullständigare informationsutbyte inom EU och Europa.
4. Bekämpa momsfusket.
5. Personal- eller närvaroliggare och oannonserade kontrollbesök.
6. Individuell skattebetalning.
7. Se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag.
8. Prövning och återkallande av F-skattsedel.
9. Redovisningscentraler för taxibranschen.
10. Gör det lättare att utbyta information om brottsmisstänkta.

Hela motionen kan du läsa här. Lovar att återkomma och berätta hur benägen högern är att beivra brott i praktiken.