Livspussel kräver mer politiskt ansvar.

SvD har en spännande artikelserie kring barnvaktshjälp och livspussel. Läs här. Livspusselproblemet sätter fingret på något viktigt i vårt samhälle. Nått grundläggande står inte rätt till när vi lever ett liv som inte går ihop. Att reducera det till en fråga om bidrag för att köpa sig bort från de pusselbitar som inte får plats är både fel fokus och oansvarigt.

Fel fokus för det handlar om så mycket mer. Det handlar om hon som aldrig kan stänga av telefonen, som kollar mailen under Bolibompa och som är ständigt jagad av nästa deadline. Men det hanslar också om hon som jobbar 67,5 procent i hemtjänsten och som vill och behöver men inte kan ta extra helger, för sonens pappa vägrar byta helg, föräldrarna bor på annan ort och förskolan är stängd på helger. Båda dessa kvinnor brottas med tid och pusselbitar som inte passar in i livet. Båda dessa kvinnor vill jobba heltid, varken mer eller mindre, och på så vis kunna få makt över sitt liv och sina pusselbitar.

Oansvarigt för det skuldbelägger. Det privatiserar ett samhällsproblem till något som du själv ska köpa dig fri från. Hämta-tre-stressen är väl det tydligaste beviset för hur ett socialt tryck skuldbelägger den som gör (eller tvingas göra) ett annat val. Så minskar också trycket för att säkerställa att barnomsorgen är så bra att varje förälder med gott samvete kan utnyttja barnomsorgen och hämta tidigare när man vill och kan, utan socialttryck och stress. Att livet är komplicerat i ett komplext samhälle är en gemensam angelägenhet.

Dessutom är skattebidrag för den som har råd att köpa vissa tjänster ett slöseri med resurser. Resurser som skulle kunna användas till att utveckla välfärden och underlätta för den som har svårt att få livet att gå ihop.

Dödsstraffet ökar och minskar.

Idag presenteras Amnestys årliga statistik över dödsstraffet i världen. Det är både glädjande och deprimerande läsning. Glädjande är att antalet länder som avskaffat dödsstraffet fortsätter att öka. Men samtidigt ökade antalet länder som genomförde avrättningar under 2010 ökade till 23 jämfört med 19 länder 2009. Och dödsdomar avkunnades i minst 67 länder, även detta en ökning jämfört med 2009 då dödsdomar avkunnades i 56 länder.

Det senaste decenniet har ändå trenden tydligt pekat i positiv riktning. Antalet avrättningar har stadigt minskat och ytterligare 31 länder har avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning eller i praktiken. Under 2010 har Amnesty kunnat bekräfta 527 avrättningar jämfört med 714 under 2009.

Hela rapporten kan du läsa här.

Världens bästa partisekreterare vågar.

Sitter i kongresssalen och följer debatten. Den präglas av viktig omprövning, som jag skrev om igår. Har precis lyssnat på en engagerad nyvald partisekreterare, som betonar att synen på organisationen är politisk. Samtidigt läser jag på svd hur hon inte räds att fortsätta vara politisk. Precis så vill jag att en partisekreterare ska vara. Så här avslutar Carin dagens replik till Svenska Näringsliv:

Dagens ersättningssystem inom vård, skola och omsorg innebär att svenska skattebetalare betalar för kostnader som inte finns. Överskottet blir till vinster i riskkapitalisters fickor. Det är dålig användning av skattemedel, som skulle behövas för att höja kvaliteten i välfärden istället. Därför måste ersättningssystemen inom välfärden förändras. Målet är att skapa ett system som uppmuntrar till kvalitet, och där skattemedel stannar där de hör hemma – i välfärden.

Så går det om man leker affär med vården.

Husby tillhör ett av de områden som har absolut sämsta folkhälsa i Stockholm. Och som en rak konsekvens av moderaternas leka-affär-med-vården så tvingas nu vårdcentralen i Husby läggas ner.

Igår var jag ödmjuk gäst på en protestmanifestation i Husby. Många Husbybor hade samlats på sitt blåsiga torg för att visa att de vill ha sin vårdcentral kvar, att de är trötta på att makten inne i stan struntar i deras förort.

(S) i Stockholm har inte bara protesterat mot nedläggningen. Man har också konkreta förslag för att utveckla Husby vårdcentral så att Husbybornas närhet till primärvården skulle kunna säkras och dessutom skulle Husby bli navet för en ny och välbehövlig folkhälsosatsning.

Både DN och SvD skriver om manifestationen.
Om (S):s förslag kan du läsa mer här.

En kongress som visar på riktning.

Har setat i kongressalen under stora delar av allmänpolitiska debatten och slås av hur kongressen kräver förnyelse. Två huvudingångar har vart mest tydligt framträdande och upptagit flest ombuds talartid.

1. Behovet av att stärka löntagarnas rättigheter. I en tid med visstid, projet, F-skattesedel och en stor "arbetskraftsreserv" behövs en socialdemokrati som har konkreta förslag för bättre arbetsmiljö och rätt till heltid.

2. Stoppa vinstuttag i välfärden. När vi ser hur vårdbolag och skolkoncerner plockar ut mångmiljonbelopp av våra skattepengar samtidigt som resultaten i skolan sjunker och tryggheten i vård och omsorg raseras så måste en modern socialdemokrati ta ställning för medborgarnas rätt och för att skattepengar ska gå till välfärd, inte till riskkapitalister.

På de här länkarna kan du se hur de på läktaren ser på kongressen.

Den ovillige finansministern.

Plikt är Anders Borgs drivkraft säger han själv. Konstigt. Var det av plikt Borg, ökade inkomstklyftorna mellan kvinnor och män, försämrade tryggheten för löntagare och förde en ekonomisk politik som gör att barnfattigdomen når rekordnivåer?

Nej jag tror inte det. Jag tror det var för han ville. Politik är att vilja, och moderat politik är att vilja öka ojämlikheten. Inte för att de är elaka, men för att de tror att det är bättre att var och en får klara sig själv.

Hade det handlat om plikt hade landets finansminister sett till vad som är bäst för en liten öppen ekonomi som Sverige. Vår styrka har alltid legat i att kunna vara snabba på omställning. För att klara det har vi behövt en väl utbildad arbetskraft och en generell välfärd som stöttar i omställningen. Kort sagt, ökad jämlikhet driver tillväxt, som driver jämlikhet, som driver…

Men som sagt. Jag tror att även Anders Borg drivs av vilja, och om inte vad vill han då?

Bara en vecka kvar.

Sitter på partistyrelsemöte där vi tar de sista besluten inför extra-kongressen, dag- och arbetsordning. Jag ser verkligen fram emot kongress, eller egentligen inte kongressen ska jag ärligt säga, men att partiet orkar blicka utanför den egna naveln. Sverige förtjänar en stark och modern socialdemokrati som tar sig an framtidens utmaningar.