FP:s politik är nått helt annat än deras retorik.

De fristående välbärgade Franska skolan och Kunskapskolan är vinnare. De kommunala skolorna i mer utsatta Hjulsta och Sätra är förlorare. Så ser resultatet ut av Lotta Edholms (FP) resursfördelning och Jan Björklunds (FP) lagstiftning. Brallorna ner. Lyssna på P1-morgons reportage här.

Idag har jag träffat Stockholms framtid och deras kloka föräldrar.

Idag har jag börjat vårens besök på Öppna Förskolor i Stockholm som jag bjöd in mig till så här. Jag har besökt Rågsved och Blackeberg och träffat drygt fyrtio fina bebisar och deras kloka föräldrar.

Jag har haft många spännande samtal om barnomsorgsgarantin och bristen på förskolor, om att bli skickad runt för förlossning, om oron för brott och segregation, om det korkade i att det är tillåtet att plocka ut vinst ur friskolor, om hur det brister i den reella valfriheten i förskolan, om vikten av bra mat i förskolorna, om oro för att moderaterna nästa år kommer plocka idrottsföreningarnas pengar och om mycket mycket annat.

Det är dags att anta utmaningen.

På ledarplats i Aftonbladet skriver Katrine Keilos om den stora utmaningen. Att avskaffa barnfattigdomen på 10 år borde vara en uppgift för en ny svensk socialdemokrati.

Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige att mer än vart 10:e barn växer upp i fattigdom. Målet måste sättas och vägen snitslas. Målet kan inte vara något annat är att utrota barnfattigdomen. Vägen dit är en jobbpolitik som förmår pressa tillbaka arbetslös-heten, en skola som ger alla barn den bästa starten, en generell välfärd som utjämnar livschanser och ett ständigt fokus på barns rätt och uppväxtvillkor.

Barnen är inte bara vår framtid - barnen är här och nu och de förtjänar en vuxen värld som tar dom på allvar. Det är dags att anta utmaningen.

41 industriarbetare är fler än 1 VD.

I en ny rapport jämför LO inkomstutvecklingen för VD:ar i de 50 största börsbolagen med vad en industriarbetare tjänar. Resultatet är slående. År 2009 tjänade en VD lika mycket som 41 industri-arbetare och skillnaderna ökar. Runt 1980 var skillnaderna som minst, men sedan har de alltså ökat. Läs rapporten här.

Och som om inte det vore nog med galet stora löneklyftor har vi en regering som kastar pengar över rika. Borttagen förmögenhetsskatt, borttagen arvs- och gåvoskatt, en orättvis fastighetsbeskattning, skatteavdrag för den som köper städhjälp, kraftigt sänkt inkomst-skatt. Sammantaget har regeringens skattesänkningar gett den rikaste hundradelen av befolkningen lika mycket skattesänkning som 25 procent av hela befolkningen.

Sverige slits isär – det förlorar både VD:n och industriarbetaren på.

En uppmaning och ett krokodilhalsband.

Kvart över sex i morse vaknade jag till döttrarnas Ja må ho leva, kaffe på sängen och lila/rosa krokodil-pärlhalsband. På väg till jobbet skrollarde jag Rädda Barnens årliga Barnfattigdomsrapport. Pressmeddelande inleds så här:

Barnfattigdomen ökar igen. Under 2008 levde 220 000 barn i fattigdom – det vill säga 11,5 procent av alla barn i Sverige. Idag släpper Rädda Barnen sin åttonde rapport om barnfattigdomen. Analysen är att Sverige inte tar barnkonventionen på allvar. Rädda Barnen menar att det nu krävs ett nationellt grepp om frågan.
Sverige är rikare än någonsin – många hushåll och särskilt den mest välbärgade tiondelen, har blivit betydligt rikare och BNP per capita har stigit konsekvent under hela 2000-talet. Trots det ser vi fortsatt ökade klyftor mellan de fattigaste och de rikaste barnen.

Hela rapporten kan du läsa här.

Det finns få saker som gör mig så arg som när barn far illa. Barn är inte bara vår framtid, de är också här och nu. Och även i år kan vi konstatera att de har rätt att kräva bättre av oss vuxna och beslutsfattare. Jag tar rapporten som en viktig födelsedagspresent och en uppmaning.

I de här postningarna har jag tidigare skrivit om barnfattigdom.

Svaret på frågan höga sjukskrivningstal stavas Arbetsmiljö - inte Utförsäkring.

Inflödet i sjukförsäkringen stiger igen. Det beror både på att de utförsäkrade som var så illa där an att de inte klarade av ett möte i veckan på arbetsförmedlingen kommer tillbaka, men det ger inte hela bilden. På en allt hårdare arbetsmarknad och med mer stress och press på jobbet så ökar sjukskrivningarna. Både psykiska diagnoser, men också rena olyckor och förslitningsskador riskerar att öka då stressen ökar.

Borde inte det ökade inflödet vara bevis nog för att lösningen på samhällsproblemet höga sjukskrivningstal inte stavas utförsäkring utan arbetsmiljö. Ingen blir friskare för att hon blir utförsäkrad och fattig, men arbetslivet som sådant kan göra människor sjuka. För att få en fungerande arbetsmarknad och för att ta vara på människors vilja till arbete krävs både en anständig sjukförsäkring och en anständig arbetsmiljö. På båda punkterna går Sverige kräftgång.

Ett nytt skatteparadis. Vad gör finansministern?

Med anledning av Aktuellts avslöjanden om att USA börjat agera som "skatteparadis" för Svenskar, trots att vi har informations-utbytesavtal (se här) har jag ett och annat att fråga finans-ministern. Därför skickar jag idag följande brev till honom.

Till Finansminister

Anders Borg (M)

Skatteuppgifter från USA

Enligt Skatteverkets skattefelskarta utarbetad i februari 2008 utifrån data från 2007 beräknades skattefelet (underskottet i skatteinbetalningar) med internationell anknytning till 46 miljarder. Av dessa var 10 miljarder knutna till privatpersoner, övrigt låg främst på företag av olika storlek. En förutsättning för att komma åt problemet med privatpersoners skatteflykt med hjälp av utlandet är informationsutbytesavtal.
Mellan 2001 och 2004 kom enligt uppgift 60 000 kontrolluppgifter som avsåg inkomster på 48 miljarder kronor från USA till Sverige. SVT Aktuellt har dock nu visat att USA sedan 2005 inte skickat en enda uppgift samtidigt som Sverige fortsatt att skicka kontrolluppgifter till USA. Aktuellt har tagit del av en intern analys från Skatteverket från i juli i fjol. I den framgår att USA sedan länge slutat skicka kontrolluppgifter. Något som inte lett till någon reaktion från Skatteverkets sida.
Eftersom våra ämbetsverk är fristående kan varken Riksdag eller regering gripa in rörande hur Skatteverket internt hanterat detta. Rimligen bör dock verksledningen utkräva ansvar av den eller de som försummat att bevaka och reagera på detta. Statsrådet måste dock på andra sätt ta initiativ som gör finansdepartementets arbete med informationsutbytesavtal meningsfullt samt kvalitetssäkra att syftet med avtalen, att få in skatt från berört land, fullföljs. Ifråga om det akuta ärendet USA måste statsrådet, om åtgärder utöver avtalet behövs, bistå Skatteverket i att få in uppgifter.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta med anledning av att skatteuppgifter från USA ej lämnats?

Veronica Palm (S)