Sluta jaga föräldrar med snoriga ungar.

VAB-intygen är nog ett av regeringens mer klåfingriga beslut. Att jaga och dubbelbestraffa föräldrar med snoriga ungar är varken schyst eller effektivt. Idag bekräftar försäkringskassan det jag länge hävdat. Ta bort den onödiga byråkratin för småbarnsföräldrar.

Jag har tidigare skrivit om det här och här. DN skriver om det här.

VAB-intyg & Bamsetidning

Har en småsjuk sjuåring hemma idag och en dag av Bamsetidningar framför mig. Redan innan frukost hade jag anmält VAB, ett mail till riksdagsförvaltningen och ett sms till försäkringskassan. Hur smidigt som helst.

Nån minut senare fick jag svar på sms:et. Tack för din anmälan. Blankett skickas med posten. Just det. VAB-intyget. Intyget som kommer med snigelpost, ska fyllas i av mig, tas med till skolan, fyllas i av fritids, stämplas av rektorn, läggs på Moas hylla, tas hem igen, frankers med frimärke, läggas på brevlådan. Den enda ersättning från försäkringskassan som måste intygas dubbelt.

Jag kan inte förstå att småbarnsföräldrar med snoriga ungar är det stora hotet som måste jagas, dubbelkontrolleras och kollektivt misstänkliggöras. Om man på riktigt vill komma åt fusk med VAB så vore en bättre idé att ge försäkringskassan resurser att göra stickprovskontroller mot arbetsgivaren. Att jaga, redan stressade, småbarnsföräldrar är dålig politik och slöseri med resurser.

Föräldrar har massor med frågor om politik.

Sen ett tag tillbaka svarar jag på föräldrars frågor på familjeliv och allt för föräldrar. Det bara väller in frågor om allt mellan himmen och jord. Gå gärna in och titta, eller ställ frågor själv. Nu i spurten av valrörelsen kommer jag också att svara på frågor på minbebis. Välkommen dit också.

Det är snarare smart att anställa småbarnsföräldrar.

En ny SCB visar att 1 av 15 arbetsgivare helst inte vill anställa småbarnsföräldrar. Hm. Inte bra. Jag har tidigare skrivit om att barnfattigdomen ökar (med 50% sedan 2006). Om den som har försörjningsansvar inte får jobba så kommer barnfattigdomen fortsätta stiga. Det behövs både en ny regering som prioriterar jobbpolitiken, men också en ny attityd hos arbetsgivare.

Jag är övertygad om att de som säger att de inte vill anställa småbarnsföräldrar tänker kortsiktigt. Det är snarare smart att anställa småbarnsföräldrar. Okej, då och då är det öroninflammation, föräldrafika kl.15 eller förskolan ringer för att barnet kräkts efter vilan. Men just för att det är så småbarnsförälderns liv är så är det också smart att anställa henne. Hon vet att det som inte blir gjort med en gång, riskerar att aldrig bli gjort och hon vet att planera sin vardag och sitt liv för att få det att gå runt.

Om SCB:n skriver bl.a. AB & Expr.

Livspussel in på bara skinnet.

Igår deltog jag i TCO:s seminarium Livspussel in på bara skinnet. Mycket spännande. Många kloka tankar om hur vi kan utveckla välfärden för att anpassa den till de behov som dagens föräldrar ställer. En tydlig kontrast mot regeringens passiva låtgå-mentalitet, men vårdnadsbidrag och skatteavdrag som patentlösning.

Här kan du läsa mer om seminariet.

Barnen ska inte betala krisen.

Imorgon pressenterar S hela skuggbudgeten. Självklart ligger fokus på jobb och rättvisa. Men det är också tydligt att vi tar utgångspunkten i människors vardag när vi formar en framtidspolitik, inte minst syns det på familjepolitiken. Här finns en politik som båda vågar lyfta frågan om småbarnsfamiljernas kamp om tiden och om att få livet att gå ihop, och en offensiv politik för att motverka orättvisor mellan barn med en tydlig signal om att barnen inte ska betala krisen.

På familjepolitikens område är skillnaderna mellan höger och vänster i politiken glasklar. I fyra år nu har Hägglund lagt familjepolitiska budgetar som var i princip tomma. Två saker har han och regeringen gjort. 1. Skrotat målet om att familjepolitiken ska utjämna orättvisor mellan barn, och i spåren av detta växer barnfattigdomen i Sverige dramatiskt. 2. Infört vårdnadsbidrag, mitt i brinnande lågkonjunktur prioriterar regeringen (vid sidan av skattesänkningar) bidrag istället för jobb – så mycket för den arbetslinjen.

En ny baddräkt och halvfabrikatmat till ungarna kan hjälpa till att få livet att gå ihop.

Jag har funderat en hel del på det där med livspussel. Hur man kan få livet att gå ihop när man både är mitt uppe i familjelivet och mitt uppe i yrkeslivet. Har tidigare skrivit om behovet av klassperspektiv, men jag tror också att det handlar om förväntningar som snurrar allt snabbare runt oss. Våra mammor fick dåligt samvete om vi inte kunde komma hem till doften av nybakta bullar någon gång i veckan, även om mammorna arbetade heltid. Dagens krav är kompletterade med ta-hand-omdig-själv-krav. Man ska vara bra som mor, hustru, i sitt yrke och dessutom ta hand om sig själv. Kvällstidningarna är så här års fyllda med tips om hur du kan få platt mage eller gå ner i vikt till sommaren.

Jag vet att det behövs politiska förändringar för att få livet att gå ihop. Det handlar om bra kollektivtrafik, barnomsorg på obekväm arbetstid, möjligheten för ensamstående att överlåta föräldrapenning, bibliotek och simhallar och mycket annat. Men jag tror också att det handlar om att våga släppa krav. Vill, än en gång, slå ett slag för halvfabrikat och att det är okej med lite ostädat hemma. Och dessutom har jag sett att det är ganska modernt med lite luftigare sommarklänningar, och nog kan man vara värd en ny baddräkt (och passa på att köpa en storlek större...)