Livspussel och nattis.

Många föräldrars vardag präglas av den ständiga kampen mot tiden. Man ska prestera på jobbet, vara vältränad, socialt framgångsrik, ständigt uppdaterad och ha fint hemma – och samtidigt vara en närvarande och trygg förälder. Inte sällan kolliderar stress och övertid på jobbet, eller bara arbetstiderna i sig, med dagishämtning, läxläsning, matlagning, föräldramöten eller fotbollsträning. Det behöver bli lättare att få livet att gå ihop och tiden att räcka till.

Samtidigt som detta är en verklighet som de flesta an känna igen sig i är det bara fyra av tio kommuner erbjuder nattis och nu kommer rapporter om att flera kommuner också tvingas lägga ner. Det upprör mig.

Livspusselproblem handlar för de allra flesta om att få vardagen att funka och att samhällets stöd briser när det behövs, som när det behövs barnomsorg på kvällar, nätter eller helger. Regeringens prat om livspussel stannar vid att ge rabatt till de som har råd att köpa privat städhjälp, men ser inte att det behövs en modernisering och utveckling av flera delar av vårt välfärdssamhälle för att vi ska få livet att gå ihop för både mammor och pappor.

Regeringen måste ta sitt ansvar för Försäkringskassan.

I mer än ett år nu så har rapporter om ”kris i försäkringskassan” duggat tätt. Utbetalningar försenas, handläggningstiderna är orimligt långa och folk tvingas ta privata lån eller gå till socialkontoren för att kunna betala sina räkningar.

Regeringen har konsekvent vägrat ta ansvar för det som sker på F-kassan. Istället har regeringen lagt på F-kassan mer arbete som: en jämställdhetsbonus som inte gav mer jämställdhet, en tandvårdsförsäkring som inte gav bättre tandvård och en sjukförsäkring som kastar ut sjuka människor över en stupstock. Samtidigt som regeringen leker jojo med F-kassans budget. Först tog man i 2007 års budget bort en halv miljard, sedan lade man till 700 miljoner. För 2008 tog man först bort 1,2 miljarder och lade tillbaka 250 miljoner och, när krisen var riktigt akut, fick man lägga tillbaka ytterligare 600 miljoner för verksamheten 2009. Resultatet blev att personalen minskade med 3 000 årsarbetare och att service till medborgarna blev kris och kaos.

Människor har rätt att få rätt ersättning i rätt tid. Regeringen måste ta sitt ansvar.

"De nekas sjukpeng efter dotterns död"

Expressen pekar idag på en otäck effekt av en mer dogmatisk och symtombaserad sjukförsäkring.

En av de viktigaste principerna i sjukförsäkringen är att den ska ersätta inkomstbortfall vid arbetsoförmåga. Det är helt riktigt att sorg inte är en sjukdom, men det kan för någon ge upphov till arbetsoförmåga under en tid. Samtidigt som det för någon annan kan vara räddningen att få gå till jobbet, om än deltid, när man bearbetar svår sorg. På samma sätt som sorg inte är en sjukdom så är det inte otänkbart att den som har en sjukdom ändå har en arbetsförmåga och möjlighet att återgå till arbete med rätt stöd och insatser.

Expressens artikel pekar på hur viktigt det är att arbetsförmågeprövningen görs utifrån varje individs möjligheter. Snäva tidsgränser, dogmatiska regler och symtom (inte individ) som utgångspunkt för bedömning leder fel. Både till så motto att den som vill och kan arbeta med stöd riskerar att inte få det och att den som är sjuk och behöver sjukskrivning riskerar att kastas ut.

För mig ska sjukförsäkringen ge gott ekonomiskt skydd vid sjukdom och aktivt stöd tillbaka till arbete. För att detta ska fungera krävs individuella bedömningar. Regeringen verkar tro att sjuka människor är som klossar man kan stapla om och passa in i rätt fack utan att se till varje människas förmåga och behov. Det är ett slöseri på resurser att inte ta vara på varje människas vilja att delta och det är ett hån mot sjuka människor att bara kastas ut för den stupstock som nu finns i sjukförsäkringen.

Socialförsäkringsministerns dubbelspel

Här kan du läsa en artikel på Newsmill där jag och mina vänner i vänsterpartiet och miljöpartiet skriver om socialförsäkringsministerns dubbelspel.

Varje barn är unikt. Nej till betyg på 6-åringar!

I Haninge kommun har man idag fått rätten att ge skriftliga betygsliknande omdömen på 6-åringar. Jag baxnar. Jag har två 6-åringar som går i förskoleklass. Dom lär sig roliga och viktiga saker varje dag. Men att mäta dom är för mig helt främmande.

Jag har också en 8-åring som förra terminen var föremål för folkpartiets experiment i Stockholms skolor – betygsliknande skriftliga omdömen. Den halvtimma jag har med läraren för att prata om mitt barns utveckling tvingades vi använda till att gå igenom ett meningslöst papper där min dotter hade kryss i rätt rutor. Det ger inte mig som förälder någon vägledning i hur jag kan stimulera utveckling tillsammans med skolan. Med en statisk syn på barn så faller alla tankar om individuellt lärande och varje barns behov och möjligheter. Barnen blir mallade till att kunna mätas, inte motiverade till att utvecklas.

Jag är övertygad om att barn, precis som alla vi andra behöver bli sedda och tagna på allvar. Jag är också övertygad om att lärande är en process, inte något statiskt. Lärande skapas i samspel med andra barn och med engagerade pedagoger. Genom att återiföra måttstocken så fråntar man pedagogerna instrument kring processinlärning och motverkar möjlighet till individuellt lärande för varje barn på varje barns villkor.

Dessutom är måttstocken i sig en felsyn på skolans uppgift. För mig är det självklart att alla barn ska ha rätt att få kunskaper för att klara sig i livet. Ingen ska lämna den svenska skolan utan att vara godkänd!

Finansministern har nog läst Spara&Slösa upp och ner.

Sitter i riksdagens kammare och lyssnar på Anders Borg som pressenterar budgeten för nästa år. Han kallar det krisbudget, och motiverar regeringens lama hantering av den ekonomiska krisen med att pengarna behövs nu.

Det beror ju lite på vad man vill.

Om man vill värna jobb och välfärd så måste man reagera när krisen kommer. Regeringen valde att inte göra det, utan låta krisen slå ut jobb och slå in i välfärden. Nu går vi mot en arbetslöshet på över 11 procent och kraftiga neddragningar i skola, vård och omsorg. Krisen är inte skapad av regeringen Reinfeldt, men det är en svensk regerings ansvar att föra en politik för att Sverige ska komma bättre ut ur krisen genom en expansiv ekonomisk politik.

Om man vill använda statens finanser som en del i valrörelsen är det nog en klok, om än cynisk, politik. Att inte använda de gemensamma resurserna till att stävja effekterna av den ekonomiska krisen, utan istället fortsätta att sänka skatten för de som tjänar bäst. Ja, då förstår jag Borgs motivering om att pengarna behövs nu – för att kunna lägga en valbudget.

Randanmärkning: Borg pratar i sitt huvudanförande avgjort mer om S-politik än om vad regeringen vill.

Regeringens "fixa jobben" är nu ett fullbordat misslyckande

Nu står det allt mer klart att regeringen har misslyckats med att fixa jobben. Imorgon presenterar Anders Borg sin sista statsbudget med några småroligheter och med ytterligare skattesänkningar på lånade pengar, men intet av offensiv mot arbetslösheten. Däremot tvingas han redovisa att arbetslösheten nästa år 11,4 procent.

Moderatledaren Reinfeldt säger att han på valdagen vill att väljarna mäter regeringen utifrån hur de klarat jobben. Ärligt Reinfeldt, ni har inte klarat det. Arbetslösheten är rekordhög. Sverige tar sig sämre ut ur den ekonomiska krisen än jämförbara länder. Ungdomsarbetslösheten är nu så hög att mer än var fjärde ung människa börjar vuxenlivet utan arbete. En halv miljon löntagare har pressats ut ur A-kassan.

Utifrån måttstocken ”fixa jobben” går det inte att betrakta regeringen som något annat än misslyckad. Om man däremot tycker att ökade orättvisor, sänkt skatt för rika och en stor ”reservarbetskraft” är bra så kan regeringens politik ses som lyckad.

Jag är övertygad om orättvisor inte är lösningen på de problem Sverige står inför.

Det finns inga gratisluncher i en statsbudget.

Fortsatta skattesänkningarn på lånade pengar är inte bara oansvarigt, det är korkat.

Regeringen fortsätter sänka skatten. Egentligen borde jag inte ens höja på ögonbrynen, men jag kan faktiskt inte låta blir att bli förvånad då det är så korkat.

Vi som har barn i barnomsorg och i skolan har redan sett hur nedskärningarna börjar slå in. Barngrupperna blir större, de vuxna i klassrummet blir färre. Sveriges kommuner och landsting (SKL) säger att arbetslösheten nästa år gör att de får 50 miljarder mindre i skatteintäkter och måste fortsätta nedskärningarna, även om regeringen ger ett tillfälligt stöd på 10 miljarder.

Mitt i brinnande lågkonjunktur fortsätter regeringen att låna pengar utomlands för att sänka skatten, men hålen i ekonomin får hanteras med nedskärningar i välfärden.

Med ett år kvar till valet syns en tydlig skiljelinje mellan de två regeringsalternativen i Sverige.

Tack för alla tankar. Jag undrar också vart Husmark-Pehrsson är.

Jag vill tacka för alla de kommentarer jag fått idag, här och på aftonbladet.se. Alla åsikter, tankar och berättelser om hur sjukskrivningen fungerar i praktiken är värdefulla för mig. Jag läser och sparar allt.

Precis som flera av er skrivit så undrar jag också vart socialförsäkringsministern är i den här diskussionen. Jag kommer att fortsätta hävda att regeringen måste ta sitt ansvar.

Försäkringslösa - ett nytt samhällsproblem.

Efter dagens extra möte och denna duell med Gunnar Axén kan jag konstatera att regeringen fortfarande inte har någon hållbar lösning på den situation som man försatt sjuka människor i.

Det saknas resurser för att arbetsförmedlingen ska kunna hantera situationen. Det saknas incitament för att arbetsgivarna ska kunna ta sitt ansvar. Det saknas svar på frågan om hur sjuka människor ska kunna betala sina räkningar i slutet på månaden.

Vi kommer att fortsätta ställa regeringen till svars för de nya problem man har skapat - de försäkringslösa har nu blivit ett begrepp.

S har en tydlig politik, men M skyller fråg sig och vägrar ta ansvar.

Jag noterar nu att Gunnar Axén återigen skyller ifrån sig och vägrar ta det ansvar som det innebär att ha regeringsmakten.

Det finns en tydlig skiljelinje i politiken för stöd och rehabilitering för sjukskrivning. Gunnar Axén har uppenbarligen inte läst mina inlägg om vad S vill. Jag upprepar därför.

Det finns en annan väg.

Det regeringen har gjort i sjukförsäkringen är ett systemskifte. Regler som innebär att man genom lagstiftning bestämmer hur länge personer är sjuka är orimliga. Människor behöver stöd och hjälp att komma tillbaka till jobb, inte regler som spär på oron för framtiden.

Alla som kan ska arbeta. Vår välfärd bygger på arbetslinjen. Vi kan alla bli sjuka. Då ska man snabbt få rehabilitering och annat stöd för att kunna börja jobba igen. Under tiden ska man inte också behöva oroa sig för sin ekonomi utan ha rätt till en sjukförsäkring som ersätter inkomsten.

Ja. Regeringen har satt en gräns för hur länge man får vara sjuk.

Läste en kommentar på aftonbladets hemsida. Någon som undrar om det verkligen är sant att det finns en gräns i sjukförsäkringen. Svaret är ja.

De försämrade reglerna innebär att det finns en gräns. Efter 550 dagar har ingen rätt till sjukpeng oavsett hur sjuk man är så kastas man ut ur försäkringen. Bara den som kan bevisa att man man är så sjuk att man aldrig mer kommer kunna arbeta kan få förtidspension.

Så. Ja. Det finns ett bäst-före-datum.

Det finns en annan väg

Det regeringen har gjort i sjukförsäkringen är ett systemskifte. Regler som innebär att man genom lagstiftning bestämmer hur länge personer är sjuka är orimliga. Människor behöver stöd och hjälp att komma tillbaka till jobb, inte regler som spär på oron för framtiden.

Alla som kan ska arbeta. Vår välfärd bygger på arbetslinjen. Vi kan alla bli sjuka. Då ska man snabbt få rehabilitering och annat stöd för att kunna börja jobba igen. Under tiden ska man inte också behöva oroa sig för sin ekonomi utan ha rätt till en sjukförsäkring som ersätter inkomsten.

Gunnar Axén känner sig trygg, men det är han ganska ensam om.

Gunnar Axén skriver att regeringen skapar en "en trygg väg tillbaka för långtidssjukskrivda".

Gunnar Axén, Du kanske känner dig trygg, men det gör inte de långtidssjukskrivna. Av de vittnesmål du hörde utanför riksdagen igår och de över 100 000 namnunderskrifter mot försämringarna i sjukförsäkringen du fick ta emot borde du dra andra slutsatser.

Verkligheten har hunnit ikapp regeringen

Det borde inte vara en överraskning för regeringen att dessa sjuka människor finns. Redan när riksdagen beslutade om förändringar i sjukskrivningsreglerna så påpekade nästan alla remissinstanser att de kommer att försäkras ut. Regeringen valde då att trumfa igenom försämringarna och blunda för konsekvenserna.

Nu har verkligheten hunnit ikapp. Då väljer regeringen att bli förvånade och genomföra ytterligare ogenomtänkta panikåtgärder. Hela processen kring försämringarna i sjukförsäkringen är slarvig från början till slut. Det drabbar de som är sjuka, men också hela tilltron till välfärdsförsäkringarna som sådana och urholkar solidariteten i samhället.

Duell med Gunnar.

Under eftermiddagen kommer jag att bloggduellera med socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén på Aftonbladet. Därför kommer här vara ett fokus på regeringens försämringar i sjukförsäkringen.

Fortfarande fler frågor än svar om de som kastas ut ur sjukförsäkringen

Vi rödgröna har begärt ett extra sammanträde i Socialförsäkringsutskottet och nu äntligen blev det av. Här kan du läsa vår formella begäran. Det blev ett utdraget möte. Vi ställde många frågor kring vad som faktiskt kommer att hända med de upp till 50 000 personer som blir utförsäkrade under 2010.

Vi är besvikna över att socialförsäkringsminister Cristina Husmark Perhsson valde att inte komma till mötet, men vi är minst lika besvikna på de svar (eller brist på svar) som statssekreterarna Bettina Kashefi och Eva Uddén Sonnegård gav.

Det enda som har kommit fram idag är en bekräftelse på att folk faktiskt kommer att trilla ur försäkringen. Regeringen har hanterat denna situation totalt respektlöst och slarvigt.

Arbete ska inte löna sig menar regeringen

En pensionär med en medelinkomst betalar idag 722 kronor högre skatt varje månad än en löntagare med samma inkomst. Regeringen Reinfeldt har vid varje budget medvetet vidgat klyftan i skatt mellan löntagare och pensionärer. I dagens utspel från regeringen föreslås en sänkning av skatten för den som är garantipensionär med en knapp 100-lapp.

Dels är det ett hån mot landets pensionärer att strö småsmulor över de pensionärer som har det sämst ställt, men det är också ännu ett avsteg från arbetslinjen att bara sänka skatten för garantipensionärer.

Det svenska pensionssystemet bygger på arbetslinjen på två sätt.
1. Ju fler av oss i yrkesverksam ålder som arbetar, dess då högre blir pensionen. Beräkningarna inför nästa år visar tydligt att regeringen misslyckade jobbpolitik nu också kommer att slå mot pensionärerna.
2. Det ska löna sig att arbeta också i en högre pension – inkomstpensionen. För de som inte arbetat, av olika skäl, finns en trygghet i form av garantipension som är lägre än för den som har ett yrkesliv bakom sig.

När regeringen nu väljer att bara sänka skatten för de med garantipension så är det en tydlig signal – arbete ska inte löna sig menar regeringen.

Sista riksdagsåret i opposition öppnar idag

Idag öppnar riksdagen för året. Ett år som jag tänker ägna åt att driva tydlig oppositionspolitik, visa på högerns misslyckande i jobbpolitiken och på hur Sverige allt mer slits isär av ökade orättvisor.

Jag ska göra allt jag kan för att Mona Sahlin läser upp regeringsförklaringen vid nästa riksmötes öppnande. Du som vill vara med i kampen är välkommen här och här.

Norrmän är inte så annorlunda.

Dom pratar lite skojigt, är inte med i EU och firar nationaldagen helt galet mycket. Men annars är vi ganska lika. I Sverige valrapporteras mest kring främlingsfientlighet, populism och FrP, och där skiljer vi oss åt, tack och lov. Men vad gäller välfärd är grundkonflikten ganska lik.

”Foreldrene står for maten, lærerne står for matten” är en av högerns slogans. Även om svenska barn har rätt till skolmat sedan många decennier tillbaka är synen att ensam är stark och att vi gemensamt bara ska ta ansvar för ett minimum tydlig hos både norsk och svensk höger. I Sverige vet vi, av de senaste årens erfarenhet, att den prioriteringen leder till ökade orättvisor. I Norge har den rödgröna regeringen kämpat med en barnomsorgsutbyggnad som Sverige gjorde på 80-talet. I Sverige har den borgerliga regeringens politik lett till att de kommunala kassorna sinar, barngrupperna i förskolan blir större och kvalitén i barnomsorgen sämre.

Norge visar att den rödgrön regering är möjlig och att det krävs tydliga prioriteringar för att nå förbättrad välfärd. För mig är det självklart att orättvisor inte är lösningen på de problem som Sverige har, därför är det för mig så obegripligt att regeringen fortsätter att sänka skatten, mest till de som tjänar bäst, mitt i brinnande lågkonjunktur och med lånade pengar.

Jag önskar Jens Stoltenberg och de rödgröna i Norge lycka i dagens val.

Nu är det roligt!

Har just lämnat det socialdemokratiska partiets förtroenderåd med en känsla av att en rödgrön regering om ett år är möjligt. Nu har vi rådslagat, omvärderat, lyssnat, samtalat, utvärderat och lärt vår läxa. På partikongressen om en dryg månad slår vi fast politiken och gör oss redo för att vända Sveriges neråtgående trend.

Sverige förtjänar bättre!

Mona Sahlin höll ett inspirerande tal, som går att läsa i sin helhet här. Kommentera det gärna. Jag tyckte det var riktigt bra.

Att kasta ut folk ur sjukförsäkringen betyder inte att de försvinner.

Regeringen har ändrat reglerna för sjukskrivningar med det uttalade syftet att minska kostnaderna för sjukskrivning – inte stödja människor tillbaka i arbete. Regeringen gjorde det lätt för sig genom att helt enkelt sätta in ett ”bäst före datum”, som betyder att hur sjuk du än är så kan du förbruka din sista dag i sjukförsäkringen. Samtidigt har resurser till rehabilitering minskat kraftigt.

Detta väljer regeringen istället för att ta sjukskrivningsproblematiken på allvar. Det fanns stora brister redan innan den moderatledda regeringen rullade in med bulldozer. Med aktivt stöd, rehabilitering och en trygg välfärdsförsäkring kan fler människor få möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet, med allt vad det innebär.

Nu ser vi effekterna av utkastningspolitiken. Om regeringen hade hoppats att de människor som kastas ut ur välfärdsförsäkringen skulle försvinna som en skugga i utanförskapet så hade man fel. De finns. De syns. Och så länge de inte får stöd till arbete och egen försörjning så kommer dessa människor att komma tillbaka på andra kostnadskonton.

Gemensam välfärd vs. Tokskattesänkningar

Regeringen har hitintills sänkt skatten med mer än 80 miljarder kronor, mest till de som har det bäst så klart eftersom det är den nödvändiga effekten av skattesänkningar. Samtidigt blir bristerna i välfärden som är följden av mindre gemensamma resurser allt mer tydliga för varje dag som går. Skillnaden i svensk politik fortfarande står mellan gemensam välfärd eller tokskattesänkningar.

Däremot vänder jag mig mot bilden av att det står mellan höjd eller sänkt skatt som basuneras ut i dagens mediebrus. Det har aldrig vart ett självändamål för socialdemokratin att ta ut skatt. Och varje skattekrona som tas ut måste vara motiverad och användas på ett ansvarsfullt sätt.

Men när jag ser på effekterna av regeringens politik: med nästan var tredje ung människa arbetslös, med stora uppsägningar av pedagoger och vårdpersonal, sjuka människor som kastas ut ur sjukförsäkringen, större barngrupper i förskolan, vårdköer och ökad fattigdom, så är valet för mig enkelt. Välfärden och kvalitén måste få gå före stora skattesänkningar. Det är om detta valet 2010 kommer att handla.

Falsk matematik.

Regeringen har sina utpelsveckor. Sin vana trogen lämnar man inte budgetförslag till riksdagen utan fördelar ut på debattsidor och presskonferenser. Igår var det dags för kommunpengar. 10 miljarder till kommuner och landsting ska stoppa uppsägningar och skatteökningar, enligt regeringen.

Enligt SKL tappar kommunsektorn nästa år 50 miljarder i skatteintäkter på grund av den fortsatt skenande arbetslösheten som regeringen måste sägas stå till svars för. Om lönerna under nästa år skulle öka med 2 procent är bara det en kostnadsökning på nära 8 miljarder. Till detta kommer ökade kostnader för försörjningsstöd, hitintills 1 miljard.

Man måste ändå fråga sig hur regeringen tror att 10 miljarder ska kunna räcka till för att både täcka hålen och motverka skattehöjningar och uppsägningar.

Rödgrön - ännu ett steg i sammarbetet

Ännu ett steg i sammarbetet har idag tagits med öppnandet av den gemensamma hemsidan Rödgrön. Partiledare strålar ikapp och nu gäller det att fylla sidan med svar på de frågor väljarna ställer.

Regeringen väcker fler frågor än vad de ger svar

I en utspelsartikel presenterar den moderatledda regeringen idag sin lösning för de som försäkras ut ur sjukförsäkringen. Men för den som oroas för sin framtid ställer utspelet med frågor än vad det ger svar.

Regeringen slutar inte att utförsäkra människor från sjukförsäkringen. Man slussar bara runt dem till en annan plats. Man pratar fint om rehabiliteringsinsater, men i själva verket har man dragit ner på resurserna till både arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Hela sjukförsäkringsreformen är hafsigt hanterad. Först genomför regeringen ett reglerverk på rekordsnabb tid som kastar sjuka människor rakt ut ur trygghetsförsäkringen och direkt in i ett utanförskap. Nu tänker man plockar tillbaka folk igen, ger någon annan ansvaret och dessutom med ett sämre stöd och en lägre ersättning.

Det är helt uppenbart att regeringen inte har kontroll över situationen och att deras utspel idag väcker fler frågor än svar. Det går inte att tolka som något annat än en panikåtgärd när regeringen såg att deras politik inte fungerade – folk blev inte friskare av att man puttar ut dom ur sjukförsäkringen.

Idag begär vi rödgröna extramöte med socialförsäkringsministern

Gunnar Axén (M)
ordförande i Riksdagens Socialförsäkringsutskott


Enligt Försäkringskassans beräkningar kommer mer än 50 000 sjuka människor under 2010 att bli utförsäkrade. Många sjuka är oroade för sin ekonomiska situation och framtiden på arbetsmarkanden.

Den moderatledda regeringen valde att inte lyssna på några av de remissinstanser som alla varit kritiska till genomförandet av sjukförsäkringsreformen och har efter upprepade påtryckningar vägrat att redovisa några planer för de sjuka som försäkras ut. Socialförsäkringsministern har sedan reformen infördes sagt att ”alla ska få stöd och hjälp” men inget har hänt och hon har varit förtegen kring vad det innebär. Många människors oro borde vara nog för att ministern tydligt talar om vad regeringen tänker göra, och om det inte sker, att riksdagen tar sitt ansvar.

Vi upplever att den moderatledda regeringen inte har haft förmåga att se reformens hela kedja, från utformning till effekter. Därför anser vi det angeläget att riksdagen får insyn i det fortsatta förloppet kring förändringar av sjukförsäkringen i Sverige.

Med anledning av den påfallande oron kring sjuka som faller utanför välfärdsförsäkringen begär vi, ledamöter i socialförsäkringsutskottet från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna, härmed att du som ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott snarast möjligt sammankallar ett extra utskottsmöte. Vi begär att socialförsäkringsministern redogör för utskottet om nuvarande läge och vad vi kan förvänta oss framöver.


Veronica Palm (S) Kalle Larsson (V) Gunvor G Ericsson (MP)

Siw Wittgren-Ahl (S) Ronny Olander (S) Kurt Kvarnström (S)

Göte Wahlström (S) Matilda Ernkrans (S)

Tipsar inför helgen!